Konsten att skapa meningsfulla och värdeskapande arbetsuppgifter

,

uttrakadFrustrationen att inte ha ett meningsfullt arbete är större än man kan tro. Jag har som ledarskapsutvecklare och karriärrådgivare genom åren träffat väldigt många anställda som kämpat för att antingen hitta meningen i arbetet alternativt få än mer stimulerande arbetsuppgifter. Ett möte som verkligen etsats sig fast i mitt minne var det med en man som jag träffade i en omställningssituation då företaget skulle dra ned på personal. I samtalen kom det fram att hans heltidstjänst egentligen inte var mer än cirka 20 timmar i veckan. Halva arbetsdagen ägnades åt privata göromål, fikandes eller surfande på nätet.

I en artikel från Lund Universitets magasin intervjuas sociologen Roland Paulsen om fenomenet ”låtsasjobb”. Med detta menar han att många har arbeten och arbetsuppgifter som inte är särskilt meningsfulla eller produktiva. Utifrån detta så låtsas många anställda arbeta. Fenomenet kommer troligen att öka med tanke på den allt snabbare tekniska utvecklingen som kommer slå ut många manuella arbeten inom såväl industrin- som tjänstesektorn.

Något som lätt glöms bort är dock de utmaningarna som cheferna står inför vad gäller de anställdas ”låtsasjobb”.

För det första handlar det om lönsamhet och effektivitet. Det finns inte en verksamhet som i längden har råd med anställda som de facto inte arbetar. Som chef är det nödvändigt men ibland svårt att identifiera de arbetsmoment som inte längre är produktiva eller lönsamma.

Sveriges chefer har betalt och drivs ofta av att påverka så att verksamheten ständigt blir bättre och bättre. Effektivitet är en ledstjärna i de flesta organisationer. ”Låtsasjobben” ska därför rationaliseras och effektiviseras. Precis som Paulsen nämner i artikeln så finns det en risk att anställda utför såväl privata- som icke produktiva arbetsuppgifter om arbetet är mindre specificerat.

För det andra så handlar det om medmänsklighet. Det finns inte någon anställd som i längden mår bra av att ha för lite att göra på sin arbetsplats. Det som ofta händer är att den anställdes kompetens, självförtroende och självkänsla urholkas. Det kan ibland vara grymt att vara för snäll. Som chef måste du våga ta tag i frågan om ”låtsasjobben” såväl för den anställdes och din egen skull likväl som för verksamhetens skull.

Hur minimerar du ”låtsasjobben” och skapa meningsfulla och värdeskapande uppgifter?

  1. Sätta tydliga mål. Dessa ska utgå från verksamhet, avdelning och anställning. De ska vara konsekventa och spårbara. Det är viktigt att målen konkretiseras genom relevanta och mätbara nyckeltal. Självfallet ska de också vara realistiska.
  2. Återkoppla kontinuerlig från såväl verksamheten, avdelningen och den anställde. Om inte återkopplingen är kopplad till nyckeltal eller mål så blir den dock tämligen meningslös. Så återigen är det viktigt med mål och tydliga arbetsuppgifter för den anställde.
  3. Flytta fram gränserna för att hitta den perfekta kombinationen av möjlighet och skicklighet. Som chef bör du utgå ifrån att dina anställda vill bli bättre på sitt arbete. Ett sätt är att sakta men säkert skapa fler möjligheter till mer avancerade eller fördjupande arbetsuppgifter som ökar den anställdes skicklighet.

Alla dessa faktorer förutsätter då följande; en närvarande chef, tydliga mål, ansvarstagande anställda och återkommande dialog. Genom detta ökar möjligheten att identifiera ”låtsasjobben” i tid. Då blir det så mycket enklare att i ordnade former satsa på kompetensutveckling, arbetsrotation, nya arbetsuppgifter med mera.

 

/2 Kommentarer/av
Annika Elias

Lika lön? Eller rättvis lön?

, ,

Ibland dyker det upp debattinlägg som känns både yrvakna och föråldrade. Ett sådant kunde man läsa i söndagens SvD där forskaren John Lapidus riktar en bredsida mot Kommunals tjugo år gamla inriktningsbeslut att arbeta för individuell lönesättning för sina medlemmar. Det framgår inte varför han anser sig behöva styra upp just Kommunal – och varför han i så fall har dröjt i tjugo år med sin kritik – men det är tydligt att den lönemodell som John Lapidus istället förespråkar är ”lika lön för lika arbete”.

Om det inte hade funnits en bakomliggande och mycket allvarlig problematik hade man kunnat vifta undan hans debattinlägg. Men faktum är att välfärdssektorn, där Kommunals medlemmar jobbar, står inför den värsta utmaningen någonsin i Sverige. Och den kommer inte sedan, den är här nu. Pensionsavgångarna står på topp och rekryteringsbehovet av nya medarbetare är enormt.

Det handlar om att få unga människor att vilja välja yrkesliv och karriär inom en sektor med svagt varumärke och dåligt rykte. Att få de bästa och mest engagerade cheferna och medarbetarna i alla verksamhetsområden att ställa sina förmågor i det allmännas tjänst. Är det då rätt lockelse till våra unga individualister att säga: Här får du precis samma lön som din arbetskamrat. Oavsett hur mycket du anstränger dig?

John Lapidus påstår att chefer inte kan sätta lön och att lönesättningen inte påverkar produktiviteten. Jag vågar, med mer än tjugo års erfarenhet av sifferlösa avtal med löneprocessen i fokus, påstå precis tvärtom.

Med rätt förutsättningar, med tid att leda, väl förankrade mål och lönekriterier och kunniga chefer, kan individuell lönesättning vara det som på allvar sätter fart på utveckling och effektivisering av välfärdssektorn. När duktiga medarbetare ges frihet och ansvar att bidra efter bästa förmåga – och belönas för det – kan arbetsplatserna bli attraktiva för de bästa.

Kommuner och landsting kan inte backa in i framtiden. En modern modell för lönesättning som upplevs som relevant av nya välutbildade generationer är en grundförutsättning för att allas vår välfärd ska fungera.

/0 Kommentarer/av

Vem tänker på chefens lön?

lon213 procent av chefskåren gör inget speciellt för att ta reda på löneläget när de ska byta tjänst, visar en färsk undersökning som Novus genomfört bland 1 454 chefer. Det är ingen bra strategi!

Nästan hälften av cheferna i undersökningen svarar att den största löneutvecklingen sker vid byte av arbetsplats och en tredjedel anger att de sker vid byte av tjänst inom samma arbetsplats. Att ökning sker vid byte av tjänst bekräftas av vår rapport om chefslöner. Det lönar sig alltså att förbereda sig.

Glädjande nog använder 60 procent av cheferna lönestatistik och 25 procent frågar kollegor när de är på väg att ta ett nytt jobb. Glöm inte bort dig själv och din egen lön när du byter arbete. Ta reda på de aktuella chefslönerna som en del av förberedelsen.

Störst löneutveckling i sin nuvarande roll har endast 21 procent enligt undersökningen. Bra löneutveckling i din nuvarande roll kräver att du kan formulera din kompetens och sätta ord på din prestation.

Tre fjärdedelar av cheferna ser på sin egen löneutveckling på samma sätt som de ser på sina medarbetares. Detta är en god nyhet, det vill säga om arbetsplatsen belönar prestationer och beteenden enligt kriterier och mål som satts upp utifrån verksamhetens mål. I så fall borde det handla om samma principer för chefer och medarbetare.

Undersökningen visar också att det finns en grupp chefer som tänker mer på sina medarbetares lön än sin egen. Chefer som tar av sin egen pott och ger till sina medarbetare. Chefer som säger att deras egen löneutveckling har planat ut och därför anger att det är viktigt är att deras medarbetare får mer betalt så att de är motiverade och gör sitt bästa. I all välmening kanske även du tänker så här. Men vem ska tänka på din löneutveckling om inte du gör det? Din chef? Ledarna?

Gå inte i fällan att glömma bort dig själv och din egen lön. Lär dig att sätta ord på din egen prestation på samma sätt som du sätter ord på dina medarbetares prestation.  I samband med årets chefslönestatistik hittar du tips på hur du kan tänka kring din egen löneutveckling och inför ditt eget lönesamtal. Ditt ledarskap har ett värde. Lär dig att sätta ord på din egen prestation.

 

 

 

/0 Kommentarer/av

Många perspektiv vägen till framgång

, , ,

Hur får vi de bästa idéerna för vår verksamhet? Är det genom att ha homogena styrelser, ledningsgrupper och chefsled eller är det en blandning av erfarenheter, bakgrund, utbildning och perspektiv? Innovation i företag hänger tätt ihop med jämställdhet och mångfald.

Som chef finns det mycket som du kan göra redan nu, som att säkerställa en jämlik rekryteringsprocess och skapa en företagskultur som uppmuntrar innovation. Klara Adolphson, vd på Doberman, gav i Tidningen Chef följande tre tips för att skapa den där framgångsrika företagskulturen:

  1. Säg ”Jag vet inte”
    Den nya sortens ledare vågar utforska saker. De vågar säga ”Jag vet inte, låt oss testa”
  2. Ta hjälp av nästa generation
    De har varit uppkopplade sedan de föddes. De har tränats i strategiskt tänkande under hundratals timmar med World of Warcraft och de är både drivna entreprenörer och duktiga kommunikatörer som ser till att utnyttja sociala mediers fulla potential.
  3. Skapa oväntade möten
    Inspireras att utnyttja de organisatoriska mellanrummen och bli bättre på att använda dem. Ibland kan det vara så enkelt som att flytta kaffemaskinen.

Fler perspektiv en gång om året

Varje år runt den åttonde mars är det som en parallell värld som öppnar sig, apropå nya perspektiv. Plötsligt är flödet fullt med rapporter, artiklar och intervjuer med och om kvinnor. Det handlar om allt från stereotypa kvinnoroller i filmer och serier, knappa framsteg i världen när det kommer till kvinnor på höga chefsposter, våld och attityder kring våld mot kvinnor internationellt, rapport om bristande arbetsmiljö för kvinnor i offentlig sektor, olika förutsättningar för män och kvinnor inom olika sporter, lönegapet mellan kvinnor och män som inte minskar, hur det är att vara kvinna och politiker och få frågor om när man hinner måla naglarna, om man verkligen ska kandidera till partiledarposten när man väntar barn (frågor som aldrig ställs till män) och så vidare

Nu har det gått en dryg vecka sedan årets internationella kvinnodag, och det är slående hur bristfällig rapporteringen ur andra perspektiv än det normativa är resten av året.

För det händer något när journalister, forskare och praktiker ser på frågeställningar från ett annat håll än det vanliga. Rapporterna och artiklarna hanterar ett mycket bredare spektra än annars. Fler perspektiv syns, annorlunda tolkningar kan göras och möjligheterna till ny kunskap och därmed nya sätt att agera kan formuleras och genomföras.

Det är precis samma mångfald av perspektiv som är central i en organisation. Ska verksamheten ha en möjlighet att växa, vara innovativ och hålla långsiktigt måste du som chef säkerställa en blandning av perspektiv. Innovation hänger på så sätt tätt ihop med jämställdhet och mångfald. Att ha en blandad organisation är vägen till att ha de bästa idéerna. 

Tips på vidare lyssning: Tidningen Resumés pod med Klara Adolphson: ”Så skapas en innovationskultur” 

/0 Kommentarer/av

Bli en omvärldsspanare

, ,
lena_hök

Lena Hök, informationschef Skandia

I dag utsågs Årets Hållbarhetschef 2015. Priset gick till Lena Hök för hennes arbete på Skandia. Jag hade nöjet att sitta i juryn för att välja ut någon av alla dessa duktiga chefer. Utmärkande för de nominerade var att de alla uppvisade några gemensamma ledarskapsdrag, något som alla chefer måste sträva efter att behärska i dagens svårmanövrerade och snabba miljöer.

Nämligen förståelse för kontexten, förmågan att hantera komplexitet och vara duktig på samarbete.

  • Kontext – att kunna förstå och svara på förändringar i samhället. Det förutsätter förståelse för samhällets hållbarhetsutmaningar och hur den egna verksamheten påverkar möjligheten att möta dessa. Kompetenser som är viktiga är förståelse för de risker och möjligheter som är förknippade med miljön och sociala utmaningar och hur dessa kan kombinera med ekonomiska målsättningar. Det kräver att man ser och förstår hur den egna organisationen är en del av ett större sammanhang.
  • Komplexitet – hållbarhetsutmaningarna är till sin natur komplexa och det råder sällan enighet om vad de innebär och hur de bör mötas. Detta ställer särskilda krav på förmågan att leda i komplexa och osäkra situationer; att hantera förändring, att skapa innovativa lösningar på problem, att lära av misstag och att göra avvägningar mellan kortsiktig och långsiktig hänsyn.
  • Samverkan – att kunna förstå aktörer i vidare politiskt perspektiv och bygga relationer med nya typer av intressenter till exempel konkurrenter, olika organisationer eller lokalsamhället där man verkar. Man ska inte bara känna till dessa aktörer utan också kunna föra dialog med dem, då är självkännedom och kommunikationsfärdigheter viktiga kompetenser.

När tidning Chef i höstas frågade vilka kompetenser som är viktigast i framtiden kom förändringskompetens på första plats med 25 procent av alla röster, att ha omvärldskoll ansåg bara två procent vara viktigt? Kanske tänkte de tillfrågade att omvärldskoll ingick i förändringskompetens? Att ha koll på omvärlden är helt avgörande för alla verksamheter idag. Förändringarna och möjligheterna kommer allt oftare från oväntade håll. För att återknyta till Årets Hållbarhetschef så har Skandia satsat på att en kalkylmodell (Utanförskapets pris) som gör det möjligt att räkna ut den potentiella samhällsvinsten med förebyggande arbete för unga. Det används nu av 90 kommuner för att göra tidiga insatser och investeringar för barn och unga i riskzonen till utanförskap. Snacka om oväntad omvärldsdriven affärsidé!

 

 

 

 

/0 Kommentarer/av

Kvotering – för lite och för sent?

,

I dagens SvD upprepar jämställdhetsminister Åsa Regnér ett gammalt trick: Hon hotar med kvotering till börsbolagens styrelser om inte näringslivet levererar jämställdhet i slutet av 2016. Hörde jag en gäspning någonstans?

I många europeiska länder är kvotering redan en vedertagen metod att säkerställa att man rekryterar till företagens högsta ledning och styrning efter kompetens, och inte efter kön. I Norge som var ett föregångsland för tio år sedan är detta numera en ickefråga. Och i betydligt mer konservativa länder på genusområdet, som Italien, Spanien och Tyskland, har kvotering till bolagsstyrelser införts de senaste åren. I en europeisk jämförelse kan vi se att lagstiftning om kvotering är det enda som biter. Utan lagstiftning kommer de redan etablerade slå vakt om makt och privilegier och se till att status quo upprätthålls.

Men samma studie visar också att kvotering till bolagsstyrelser inte på långt när räcker för att öppna ögonen på företag och offentlig verksamhet och få dem att börja använda all tillgänglig kompetens när de rekryterar chefer och ledare. Den så kallade ”trickle-down” effekten ( att fler kvinnor på styrelseplats automatiskt skulle ge fler kvinnor som chefer)   som man hoppades på, har inte visat sig vara tillräckligt stark, och det krävs därför att fler företag på allvar börjar fundera på sin chefsrekrytering.

Europa, och däribland Sverige, står inför stora utmaningar för att återta sin plats som  en stark ekonomi med en hållbar tillväxt. För att lyckas med det behöver vi ha de allra bästa cheferna. Är det då rimligt att man fortsätter att söka, rekrytera och befordra bara hälften av de tillgängliga kandidaterna? Redan nu är det fler kvinnor än män som har högskoleexamen och hur länge ska vi fortsätta slösa bort deras vilja och förmåga att delta i bygget av ett starkt Europa?

Kvotering till bolagsstyrelser är bra och viktigt för att skapa utveckling och konkurrenskraft bland Sveriges företag. Men det räcker inte på långa vägar – det krävs mer!

/2 Kommentarer/av