Återupprättelse för sekreteraren

I Ledarnas chefsbarometer 2010 uppskattar chefer att 26 procent av arbetstiden ägnas åt administration. Om de själva får önska skulle de vilja minska denna andel med 10 procent. 41 procent anger administration som en av de mest påfrestande/problematiska delarna av chefsjobbet.

Det är knappast förvånande. Jag tror inte att chefen fått jobbet för sin administrativa förmåga. Min förhoppning är att chefen får förtroendet av sin arbetsgivare på helt andra grunder, där ledarskapet bör skattas högt. Att låta chefer, som ofta har ett högre löneläge, ägna så stor tid åt administration är ett slöseri av guds nåde. Jag uppmanar därför arbetsgivare att återinsätta sekreteraren.

I gårdagens Studio Ett tas detta tema upp. Här framgår att det i dagsläget finns knappt 2 000 sekreterare på ledningsgruppsnivå i Sverige. Sekreteraren som beskrivs som oljan i maskineriet, ett yrke som professionaliserats betydligt under senare år.

Lämna administrationen till proffsen

Direkt efter gymnasiet arbetade jag som sekreterare/assistent under åtta års tid, innan jag vidareutbildade mig. Jag kände stolthet över mitt yrke. Jag visste att jag underlättade och effektiviserade vardagen för den/de chefer jag arbetade åt. Men inte sällan stötte jag på andra inom administrativa yrken som uttryckte sig som att de ”bara” arbetade som sekreterare.

Vaddå bara? Sekreterarrollen idag är kvalificerad och självständig. Stenogramblockets dagar, kaffekokning och införskaffande av presenter till chefens fru på bröllopsdagen är ett minne blott.

Per Samuelsson, VD på Strålfors, säger att tack vara hans sekreterare, Lillemor Karlsson, frigörs resurser så att han kan göra det han är bra på. Han blir mer tillgänglig och jobbet effektiviseras. Själv vill han ha in fler sekreterare i organisationen.

Så varför är det så få chefer som idag har sekreterare? För några år sedan lät tidningen Chef genomföra en undersökning bland chefer för att belysa tillgången på administrativt stöd. Fyra av tio chefer uppger att de har tillgång till assistentstöd. Av dessa har en av tio detta stöd på heltid.

Drygt hälften av cheferna tror dessutom att de skulle bli en bättre chef om de hade tillgång till en assistent.

Till syvende och sist handlar det helt enkelt om att ge chefen tid att leda. Chefens viktigaste uppgift är att nå resultat genom att utveckla och leda verksamhet och medarbetare. Låt chefen göra det chefen är bäst på och låt proffsen sköta administrationen!

Har du tillgång till administrativt stöd i din chefsroll?

/7 Kommentarer/av

Företag i otakt med dagens värderingar

”Vi ska se till att företagen blir så duktiga på att hantera lönebildningen att fler fack vågar köra med sifferlösa avtal.” Det säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv till tidningen Lag&Avtal.

Vi på chefernas organisation – Ledarna – jublar för detta är något som tydligare behöver komma i dager. För den oinvigde kan det tyckas märkligt men verkligheten är den att inte bara gammeldags kollektivistiska värderingar bland facken omöjliggör en modern lönesättning där medarbetaren och den närmaste chefen sitter i förarsätet över den individuella lönebildningen.

Även företagen själva behöver inse att om man vill styra med lön och premiera goda resultat så måste lönesättningen delegeras fullt ut till cheferna och få ta tid och kraft i verksamheten. Det lönar sig!

Ledarna har varit övertygade om fördelarna för båda parter med så kallade sifferlösa avtal i nära 20 år men har tyvärr fått bevittna en kräftgång i utvecklingen de senaste 10 åren.

Förvånande nog är det staten som arbetsgivare som för närvarande visar de största utvecklingsstegen när det gäller avtal och lönebildning. Här jobbar Saco-S för ett betydligt större utrymme för individen att påverka det egna anställningsavtalet. Helt i linje med dagens värderingar och en modern arbetsmarknad.

Därför tänds vårt hopp av Svenskt Näringslivs utlovade insatser för det behövs en modernare attityd till lönesättning även bland företagen.

/1 Kommentar/av

Det går inte att backa in i framtiden!

Så har det hänt igen. En facklig organisation hotar ett företag med blockad om de inte tecknar kollektivavtal, trots att facket inte har några medlemmar på företaget. Expressen skriver idag en ledare om ett företag i måleribranschen på Gotland som hotas med sanktioner om man inte tecknar ett avtal som uppenbarligen ingen på företaget vill ha. Facket motiverar sitt agerande med att man värnar ett samhällsintresse, dvs att så många som möjligt ska vara anslutna till kollektivavtal och därigenom skydda ”den svenska modellen”.

Men något är fel här! Måste man inte först fråga sig varför företaget eller deras tre anställda inte vill ha kollektivavtal istället för att slå dem i skallen och säga att det är bäst – i samhällets intresse? Och kanske vore det klädsamt att ställa sig frågan varför de anställda på företaget valt att ställa sig utanför det aktuella facket? Kan det vara så att det som idag erbjuds företag och arbetstagare inte passar deras intressen, helt enkelt inte är i takt med tiden?

Ledarna värnar också kollektivavtalen. Vi tycker att det är en bra modell, som rätt använd tjänar båda parters intressen. Och med part menar jag då företagen och deras anställda. Organisationerna, vare sig på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan, har inget annat värde än det de skapar för sina medlemmar efter medlemmarnas behov.

Ledarna värnar kollektivavtalen, men vi gör det genom att utveckla dem, inte genom att blicka bakåt och med maktmedel försöka permanenta något som ingen vill ha. I dagens kunskapssamhälle och globaliserade näringsliv kan inte regelverk som utformades för sjuttio år sedan gälla för alltid. Det är dags att inse att företag och anställda själva måste få ett inflytande både över kollektivavtal och lönebildning så att det passar deras behov.

Det är hög tid för en modern arbetsmarknad!

/4 Kommentarer/av